INRIKES. Invandrare på landsbygden ska få hemutrustningslån via CSN och gratis körkort betalt av skattebetalarna samtidigt som svenskarna blir utan. Det föreslår Arbetsförmedlingens chef i integrationsfrågor Marie Linell-Persson.
”Körkort kan locka invandrare till jobb” är rubriken när Västerbottens-Kuriren skriver om det kontroversiella upplägget. Tanken är att få fler invandrare att flytta till landsbygden istället för att främst flytta till de svenska städerna.
– I glesbygd kan det vara bra att ha körkort, säger Marie Linell-Persson, chef på Arbetsförmedlingens avdelning för integration och etablering, till lokaltidningen.
Hon menar att kommunerna kan ”locka fler” invandrare om de får gratis körkort betalda av de svenska skattebetalarna.
Lån som är bidrag
En annan förmån som Linell-Persson föreslår för att få fler invandrare att flytta till landsbygden är att öka storleken på de förmånliga så kallade hemutrustningslånen som endast ges till invandrare och aldrig till svenskar – oavsett ekonomiska behov.
Förra året rapporterade Fria Tider i en uppmärksammad artikel att Fredrik Reinfeldts regering hade beslutat att ”efterskänka” en stor del av hemutrustningslånen, vilket innebär att skattebetalarna ska betala tillbaka invandrarnas lån – medan invandraren själv slipper.
I slutet av 2012 hade skattebetalarna amorterat invandrarlån för 504 miljoner kronor. Totalt har CSN budgeterat för att låta skattebetalarna amortera var tredje hemutrustningslån inom ramen för regeringens beslut.
Artikel 2
Gymnasieelever kan få sänkta studiebidrag
Publicerad 2013-07-21 02:00
Studiebidraget kan komma att sänkas för hundratusentals gymnasieelever. Regeringens utredare vill minska bidraget med 740 kronor per elev och år.
240 miljoner kronor ska tas från gymnasieelevernas studiebidrag och i stället ingå i en satsning på låginkomstfamiljer med barn i gymnasieskolan och elever med egna barn enligt förslaget från regeringens utredare.
Satsningen finansieras genom att gymnasieelever bara kommer att få studiebidrag för de 40 veckor de faktiskt är i skolan, i stället för dagens tio månader. En reell sänkning på 40 kronor per elev, från 10 500 till 9 760 kronor per läsår.
– Vi gör bedömningen att de familjer som har det lite bättre kan bidra till de familjer där pengarna verkligen gör stor skillnad i ekonomin, säger utredare Anders Franzén.
I dagsläget är det högsta extra stödet till låginkomstfamiljer 855 kronor, men utredaren vill höja det till 1 100 kronor i månaden.
Inkomstgränsen för de hushåll som kan få den extra ersättningen skulle höjas från 125 000 kronor om året till 210 000 kronor. Höjningen av taket innebär enligt utredaren att 17,5 procent av de familjer som har minst ett barn i gymnasieskolan innefattas av stödet, jämfört med 12,5 procent med dagens inkomsttak.
Samtidigt ska de elever som har egna barn få 3 500 kronor i månaden.
– Det är en uttalad ambition från regeringen att få tillbaka de här unga föräldrarna till skolan. Just nu kan de inte få något annat försörjningsstöd om de väljer att studera. Då är det inte så lockande, säger Anders Franzén.
Satsningen på utsatta familjer uppskattas av Jakob Hultgren på Sveriges elevkårer. Däremot inte att det sker på bekostnad av andra elever.
– Det är bra att de i stort behov av det får mer pengar, men studiebidraget borde höjas generellt, inte sänkas. Många gymnasieelever har en egen ekonomi och måste redan ta extrajobb för att få det att gå runt. En sänkning kan slå hårt mot dem, säger han.
Utredare Anders Franzén tycker ändå att en omfördelning är bästa lösningen.
– Det extra tillägget som finns i dag har spelat ut sin roll, nästan ingen som har ett jobb tjänar så lite att de får rätt till det. Vi vill uppdatera nivån för första gången på 20 år, då kostar det.
Utredningen har lämnats över till biträdande utbildningsminister Maria Arnholm, FP, som ansvarar för studiehjälpen, men hon har inte velat kommentera förslagen för DN.
DN har tidigare berättat hur regeringens utredare föreslagit att den särskilda ersättning till funktionshindrade som studerar i grund- och gymnasieskolan skulle tas bort. Bara i juni handlar det om över 45 miljoner kronor i stöd.
Utredningen som handlar om att förnya studiehjälpen i skolan innehåller även andra förslag som redan innan den gått ut på remiss väcker debatt.
Artikel 3
SD-politiker – unga kvinnor som är för kåta för att låta bli sex kan väl skippa aborten
av den Aug 13, 2013 • 15:28
Än en gång står vi där med hakan i knävecken. Än en gång har Sverigedemokraterna visat att man tänker tänja uttrycket ”how low can you go” till den absoluta bristningsgränsen. Och när man gjort det, ja då ska man tänja lite till. Idag har SD-politikern Anders Östlund skrivit en debattartikel i NA.se där han fullkomligt omyndigförklarar unga kvinnors sexuella val och rätten till sina egna kroppar. Östlund har hakat upp sig på att landstinget i Örebro län delar ut gratis preventivmedel till alla under 25 år och till följd av detta drar han av ett resonemang som hör hemma i samma vrå av historian som nej till kvinnlig rösträtt:
Så en fråga till alla kvinnor under 25 år, som är för blyga för att våga fråga efter kondom, men för kåta för att låta bli –har ni inte tänkt på, att ni skulle kunna göra som den andra hälften av länets tjejer? Skippa p-pillrens ”alltid redo”, betvinga kättjan,granska grabben och låta honom tråna ett tag tills ni vet vad han går för. (Den man, som inte klarar av att skjuta upp behovstillfredsställelsen är ofta illa ute i många olika sammanhang, så den mannen bör ni i alla fall ändå undvika.) Ni kunde ju även skippa aborterna och skaffa er de barn ni förmodas vilja ha, nu när ni är unga och har all tid i världen till att ta hand om dem.
Med dagens arbetsmarknadspolitik lär ni nog få vänta flera år innan ni har fått ett riktigt arbete. Barnen skulle kanske till och med hinna upp i skolåldern innan mamma (och pappa) behövde kila iväg till ett riktigt jobb. Varför handlar ni inte politiskt i privatlivet, gör dygd av nödvändigheten och fyller tiden med något så meningsfullt, som verkligt vuxenblivande? Dessutom skulle ju barnen få tillgång till unga fräscha föräldrar, som stod dem närmare mentalt och som inte tyngdes av yngre medelålders kvinnor och mäns bekymmer över höga studieskulder och avbetalningar, arbetsresor, dagishämtningar och allt annat pusslande.
Östlund förklarar även att ovan nämnda kvinnors mor och farföräldrar ligger till grund för ”problematiken”:
Mormor och morfar i politiken är snälla på mor- och farföräldrars vis och tycks resonera som så, att barnbarnen måste få ha lite kul de också, även om det inte längre är som på det progressiva 60-talet. Men – hej å hå! Knulla på! Landstinget finns nära medborgarna genom hela livet.
Inlägget har fått många att reagera kraftfullt mot SD-politikerns utspel/attack på unga kvinnor.Såhär skriver ledarskribent på NA, Amanda Björkman, efter att ha läst Östlunds text:
Att läsa Östlunds text lämnar en besk eftersmak. Varje rad, varje ord, osar ogenerat kvinnoförakt. Och jag vill varna dig som är känslig för sexistisk smörja – du ska nog sluta läsa nu.
Sverigedemokraten Östlund uppmanar i sin debattartikel ”kvinnor under 25 år, som är för blyga för att fråga efter kondom, men för kåta för att låta bli” att ”skippa aborterna” eftersom ”unga har all tid i världen” att ta hand om ”de barn ni förmodas vilja ha.”
Eftersom arbetslösheten bland unga är hög, är det lika bra att bli mamma nu när du fortfarande är ”fräsch”, tipsar han.
Han vill inte heller att p-piller ska användas, eftersom det bara är till för kvinnor som tillhör kategorin ”alltid redo” och inte kan kontrollera sina begär. Du vet, DEN sortens kvinnor.
Och som om inte det var nog: Östlunds omyndigförklarar vidare genom att likställa unga med politikens ”barnbarn” som får ha kul eftersom mor- och farföräldrarna Landstinget hejar på: ”Hej å hå! Knulla på.” Ja, detta är alltså oppositionsrådets ordval.
Kvinnors kroppar har betraktats som egendom i alla tider. Anders Östlunds resonemang är inget undantag, utan målar upp en bild av kvinnors sexualitet som någonting skrämmande som behöver kontrolleras, tyglas och godkännas.
