Direktlänk till inlägg 3 april 2012
Såg den här filmen 127 Timmar igår.... jag har läst den boken och då vill ju jag se filmen också och jag kan ju säga såhär; boken fick mig att gråta och filmen förstänkte bara känslorna jag kännt när jag läste.
Det är en helt otrolig historia om överlevnad, viljestyrka, mod, relationer och uttrycket om att överleva till varje pris.
Och det är ju en sann historia, vilket genast gör det mycket mer gripande.
För er som inte vet vad den handlar om så handlar det om den här kille Aron som ger sig ut för att utforska en canyon ute i vildmaken. han är lite av en äventyrare och håller på mycket med bergsklättring och liknande. Och när han är där ute så ramlar han ner i en reva och får en sten över sig och kilar fast hans arm i bergväggen, han sitter fast där i lite över 5 dygn och skär tillslut av sig en del av armen för att ta sig loss och överleva.
Läs boken eller se filmen!!! det är någonting som ni alltid kommer att minnas. ( fast en varning bara, vissa scener i filmen är väldigt... väldigt.. vi kan väl säga såhär, Denna film är inte lämplig för de som är rädda för blod, har känslig mage och liknande. Jag är inte ett dugg känslig när det gäller blod och sådant men jag blev ärligt talat liiiite äcklad strax innan slutet av filmen ).