Patrik

1 november 2013 18:27

Hej

Du ser alldeles medtagen ut sötis.

Stackars sötis.

Jag ogillar starkt när någon får migrän i närheten av mig som är yngre. Har hemska minnen från min barndom.

Jag fick en konstig hornhinneinflammation när jag var 5 år. Jag åkte i ilfart till sjukhuset och klarade mig. Men min barpassning däremot fick sjukdomen några veckor senare när hon var i Sydamerika. Dem gjorde allt fört att rädda henne men hon dog. Hennes barn var förtvivlade på mig efteråt eftersom dem menade att jag hade smittat henne och för att dem sagt till henne att inte åka.

Därefter så dog vissa barn kring mig i plötsliga hjärnblödningar. Hon jag vet säkert eftersom mitt minne lite sviktar eftersom jag var så ung var min tjej kompis. Hon fick huvudvärk och gick och la sig och efter det så vaknade hon aldrig mer.

Där så fick jag konstiga drömmar.

Kram från
Patrik

Sara Pedersen

1 november 2013 23:08

Migrän och liknande är aldrig roligt. Det enda som är bra med dem är att de går över xD
Vad hemska saker du har upplevt :/

Patrik

1 november 2013 23:28

Hej

Jo, hemskt!

Jag vet inte varför?

En helt vanlig influensa och i det andra fallet plötsliga hjärnblödning hos barn (under 14 år).

Barnen gör ruskiga grimaser innan dem dör. Lika läskigt som den filmen du såg.

Från
Patrik

Sara Pedersen

2 november 2013 12:26

Det är lite läskigt.
Men filmen var inte det :)

Patrik

2 november 2013 14:30

Hej

Var inte filmen läskig? Har inte sett den.

Drömmarna jag fick var vackra och jättekonstiga. Kanske ett sätt att bearbeta trauman tänker jag som vuxen.


Så här konstigt är det med minnet när man upplever sådant:

Henne jag kommer ihåg var min tjej kompis. Vi brukade leka hemma hos henne. Hon gillade kusliga lekar där det spöklika fanns med i lekarna. En dag när jag skulle besöka henne så var hon död.

Henne mins jag bra och jag kommer ihåg alla flickornas reaktioner på hennes plötsliga död. En flicka tyckte att hon var dum som dog. Det minns jag mest.

Den andra flickan som dog har jag konstiga minnen av och hon vet jag inte om hon har funnits på riktigt. Jättekonstigt.

Hon var en söt ljushårig flicka som antagligen gillade mig. Hon brukade morra när hon såg mig och därefter så brukade hon jaga mig för att fånga mig. Jag brukade springa min väg eftersom hon slet så mycket i mina kläder när hon fick tag på mig.

En dag när hon såg mig och jagade mig så föll hon plötsligt handlöst ner i gatan. Hon var död innan hon slog i gatan och blödde därför inte. Hon gjorde världens hemskaste grimas vilket förklarades för mig som ett uttryck för plötslig smärta.

Konstigt, jag vet en massa omkring henne och jag kan ändå inte minnas om hon på riktigt fanns. Jag minns inte allt som skedde och jag minns inte vad som skedde efteråt eller före. Jag är därför osäker på om jag minns rätt om flickan. Men hennes ansiktsuttryck var så hemskt så att jag liksom glömde henne på något sätt.


Den jag nästan inte alls minns:

Det var någon vecka efter jag varit på sjukhuset med min höga feber. Jag och en pojke gungade på en gunga tillsammans. Han var tyngre än jag så jag flög nästan av gungan när han kom ner i marken på sin sida.

Helt plötsligt så gjorde han en grimas och jag trodde att han retades. När han gjort grimasen så föll han pladask av gungan så att min gunga åkte rakt ner med himla fart i backen. Jag var arg på honom och tänkte gå fram till honom men hans mamma kom springandes och hon skrek oavbrutet när hon ställde sig ner på knä bredvid honom. Jag försökte då ändå gå fram till honom men hans mamma viftade bort mig medan hon skrek och satt på knä vid sitt barn.

Här minns jag inte alls utöver just det med grimasen och hur sur jag blev när jag trodde att han gjorde så med flit.

Det var väl läskigt?

Svårt dessutom att minnas dem döda när det är på det här sättet.

(Och när du är en yngre tjej som får huvudvärk så upplevs det som ruskigt. Tycks vara yngre som får sådant här, kanske mest tjejer. Och dig tycker jag ju om så då får jag upplevelsen av min tjej kompis när du fick huvudvärk).

Från
Patrik

Sara Pedersen

2 november 2013 22:51

Nä, den var inte så läskig :)
Usch, jag har aldrig hört om något liknande..

Patrik

2 november 2013 23:08

Hej

Inte jag heller.

Men läskigt var det.

Kram från
Patrik

Sara Pedersen

3 november 2013 14:07

Det låter läskigt :/